Två dagar till seriepremiär och det finns fortfarande några platser kvar att fylla i bussen till Nyköping. Surfa in på carricklaktaren.se/resor och anmäl dig per omgående! Carrickläktaren räknar ner till premiären genom en serie korta intervjuer med de sju personer som utgör supporterklubbens styrelse 2019. Idag avslutas presentationsrundan. Sist ut är ledamoten Jonas Larsson.
Ålder: 35.
Yrke/sysselsättning: Bibliotekarie.
Berätta något om dig själv: Det mesta av tiden går åt till familjen och min 1-årige son. Men får jag tid över läser jag gärna en bra bok. Tycker också om att resa och att äta och dricka gott. Sedan är jag ju Gefle IF – varje dag, varje sekund.
Vad vill du åstadkomma i Carrickläktarens styrelse?
Kortfattat vill jag försöka öka engagemanget, få fler supportrar involverade och få klacken att växa. Det finns väldigt mycket att göra och det är bättre att göra något litet än att inte göra något alls. Alla kan göra något, dra sitt lilla strå till stacken. Om du inte målar flaggor kanske du istället kan bidra till tifoinsamlingen? Att åka och se Gefle spela i till exempel Stockholm är ju dessutom bara roligt och inte det minsta ansträngande, i alla fall om man bortser från hur det kan se ut på planen. Bortaresandet är en av de frågor jag anser är allra viktigast och där tror jag att vi kan göra mycket för att locka fler att följa med. Jag hoppas också att vi kan nå ut till hela Gefles publik, oavsett ålder eller kön och oavsett om du brukar stå eller sitta under matcherna.
När och varför började du följa Gefle IF?
Min pappa tog med mig på de första matcherna när jag var en liten grabb. Jag spelade också pojkfotboll i klubben och var bollkalle under A-lagsmatcherna. När slutsignalen gick samlades alla ungar nedanför Strömvallens huvudläktare för att få spelarnas autografer i matchbladen som fanns på den tiden. Man fick passa på och fånga vissa spelare, man hann inte få tag i alla. Minns ett tillfälle när legenden Conny Asklöf bjöd ner oss till omklädningsrummet och vi kunde gå runt och hälsa på alla spelare och få allas autografer. Med tanke på att jag minns denna lilla episod så starkt över 25 år senare är det lätt att inse vilken kraft som finns i gemenskapen inom en fotbollsklubb. Jag är född och uppväxt i den här staden. Det är en självklarhet att stödja sitt lokala lag. Det är ju en del av dig själv, vem du är, din egen historia och bakgrund. För mig är det därför totalt obegripligt varför man börjar följa lag från helt andra ställen.
Vilket är ditt bästa GIF-minne?
Finns så otroligt många! Ett fint minne är kvalet till Allsvenskan 1995 mot Öster. Hemmamatchen blev flyttad till Råsunda och jag var på plats då, tio år gammal. Tyvärr räckte det inte hela vägen den gången. Minns även när vi kvalade oss upp till Superettan år 2000 på Grimsta IP. Helt oförglömligt att få följa GIF i Europa. I Wales, i Estland och på Cypern var jag med. Men om jag tvunget måste välja ETT minne får det bli avancemanget till Allsvenskan på Ruddalen i Göteborg 2004. Vilken resa, vilken dag, vilken lycka!
Vem är din favoritspelare i Gefle IF genom tiderna? Motivera!
Under hela vår 136-åriga historia finns det många tunga namn att välja mellan. Men om jag ska fokusera på spelare som jag själv har sett blir det en ur det fantastiska lag vi hade med Hugo, Hedlund, Jossa, Bernhard, Woxa med flera. Lite äldre spelare från närområdet som jobbade för varandra, för laget och för märket på bröstet och inte bara för sig själva och sina egna karriärer. Utan att klaga lyckades de kombinera allsvensk fotboll med att vara bonde, brevbärare eller något annat. Mathias Woxlin är den bäste och mest komplette spelare jag har sett i en GIF-tröja. Härförare, tekniker och strateg i ett och samma kraftpaket.
Bästa motståndararenan: IK Frejs hemmaplan Vikingavallen är otroligt charmig på alla sätt och betyget blir inte sämre av det fina bemötandet som vi har fått där. Något som är positivt med att spela i division 1 är att vi får besöka många arenor eller idrottsplatser som liknar Vikingavallen. Trängens IP i Örebro blir ett kärt återseende. Bland större och mer moderna arenor säger jag Borås Arena. Tak över bortasektionen, tät och med bra närhet till planen. Enda minuset är möjligen underlaget, tycker att man ska kunna ha naturgräs i Borås.
Sämsta motståndararenan: Tveklöst Friends. Någon slags evenemangsarena med popcorndoft. Sorgligt då Råsunda var en riktigt skön arena.
TIDIGARE INTERVJUER
Del 1: Niclas Backlund
Del 2: Johan Naess
Del 3: Niclas Pettersson
Del 4: Victor Naess
Del 5: Axel Erlandsson
Del 6: Ulf Lindgren