Det har varit ett välbehövligt sommaruppehåll och allt hade ju kunnat vara frid och fröjd. Sedan kastar man åter en snabb blick på tabellen och det är svårt för att inte säga omöjligt att koppla av. Inför omstarten på lördag ger Carrickläktaren här dels en kommentar kring läget i föreningen med halva säsongen avverkad, dels ger vi vår syn på vad som måste till för att nå en förändring.
Under solen inget nytt. Kristillståndet har blivit det nya normala som supporter till Gefle IF. Men resultatmässigt är det nu allvarligare än det har varit på mycket, mycket länge. Vi parkerar som nästjumbo i Norrettan med bara 14 inspelade poäng, bara tre vinster och endast 13 gjorda mål vilket är sämst i serien. Som om detta inte vore nog lyckades vi också snubbla bort en cupmatch mot Hammarby genom att bli utslagna av Korsnäs IF, ett bottenlag i division 2.
Det finns stora frågetecken och problem att omedelbart ta tag i för att inte riskera det totala förfall som en degradering till division 2 skulle innebära. Carrickläktaren hade ett styrelsemöte i början av sommaren då vi diskuterade hur vi bäst bör tackla den uppkomna situationen. Vad vi kom fram till kan sammanfattas i följande punkter:
- Inse allvaret! Förra året när resultaten inte gick vår väg och mycket pekade mot ett uttåg ur Superettan körde vi strutstaktiken. Alla sköt ansvaret ifrån sig och stoppade huvudet i sanden. Någon tydlig krisplan upprättades aldrig och vi vet alla var det slutade. Vi anser nu att styrelsen måste ha en tydlig plan B om vi inte ser någon förbättring ganska tidigt in på höstsäsongen.
- Kommunicera och ta dialogen! Som lojala supportrar och medlemmar anser vi att vi är de första som ska få kännedom om vad som händer i föreningen och hur planerna ser ut, istället för att få reda på det genom media. Vi anser också att det borde finnas forum där vi kan framföra vår mening och bli lyssnade på.
- Prioritera! Gefle IF har en bred verksamhet och alla olika delar är viktiga. Men vi ska inte hymla om att de sportsliga resultaten för herrarnas A-lag är fundamentala om vi vill fortsätta vara ett bekant namn i fotbolls-Sverige. Både med publikintäkter och PR i åtanke, men även med tanke på sponsoravtal. Det vore en mardröm för hela föreningen om herrlaget rasar ner i tvåan. Givet den begränsade budgeten är det därför i sin ordning att skjuta till mer pengar för att spetsa till herrtruppen, och om nödvändigt fördela om resurser.
Saker kan naturligtvis komma att ändras på den punkten, men än så länge vill vi uttrycka vårt stöd till Rawez Lawan och att vi har fortsatt förtroende. Vi är oroade över att hans idéer ännu inte har burit frukt och att det har varit så uddlöst framåt. Men de snäva ekonomiska ramarna och det faktum att vi har många unga spelare i truppen – som uppenbarligen behöver längre utvecklingstid – har givetvis haft stor inverkan på resultaten. Därför är det glädjande att konstatera att truppen nu har förstärkts med spelare som är etablerade på denna nivå. Återstår att se om det också kan hjälpa till att vända trenden.
Av punkterna ovan har en del redan infriats. Truppen har förstärkts och styrelsen skickade faktiskt ut en lägesrapport per mejl till föreningens medlemmar. Man har också valt att prioritera spelartruppen framför att tillsätta en ny klubbchef. Klokt. Om det även har upprättats någon plan B kopplad till de sportsliga resultaten vet vi inte.
Man ska slutligen komma ihåg att detta är kortsiktiga åtgärder. Långsiktigt behövs, som vi har påtalat flera gånger tidigare, en sportslig röd (eller himmelsblå) tråd – en strategi att arbeta utifrån som är större än enskilda tränare och spelare. Risken är annars överhängande att vi inte tar oss ur den onda cirkeln och att vi, även om vi klättrar i tabellen under hösten, kastas tillbaka i samma banor om något år. Det är vi som ska vara det ledande laget i distriktet, inte SIF som tidigare fungerade som en passande miljö för våra reserver. Det är dags att arbeta strategiskt mot det första målet att ta oss tillbaka till elitfotbollen.
Trots resultaten leder vi publikligan stort och ligger faktiskt över det budgeterade snittet. Visserligen har det delats ut en hel del gratisbiljetter, men att publiksiffrorna inte har dalat mer är ändå anmärkningsvärt sett till vad vi har fått uppleva spelmässigt. Här gäller det att både vi och föreningen fortsätter att gneta på, någonting gör vi ändå rätt.
Carrickläktarens rötter blir bara starkare ju mer det blåser. Känner du att du vill engagerade dig mer för läktarkulturen och föreningen? Tveka inte att höra av dig till oss!
Viktigast av allt är förstås att följa laget både på hemma- och bortaplan. Vi ses först och främst på lördag då Karlberg kommer till Gavlevallen, avspark kl. 16 och uppladdning på Pitchers, och på nästa bortaresa – storbuss till Skytteholm i Solna och matchen mot Vasalund söndag 10 augusti. Segla genast in HÄR och anmäl dig till resan.
Bakom molnen är himlen alltid blå. Nu vänder vi på det här, tillsammans!